Literatura Forsa Ida Atu Transforma Imajen Liu Husi Liafuan

10

Dili – (21 Maiu 2026), Centro Nacional Chega!I.P parseria ho United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) no Korea International Cooperation Agency (KOICA) organiza eventu Festival Literasia durante loron 3 hahu (21-23), realiza iha Antigo Comarca Balide.

Eventu Festival Literasia ne’e kompleta ho atividade oin-oin hanesan, atividade Diskusaun Tematiku, Diskusaun Livru, Workshop, Live Painting, Arte ba labarik, Konta ai-knanoik, Deklamasaun Poezia, Feira do livru no Chega! Tour!.

Iha abertura, Diretór Ezekutivu Centro Nacional Chega!I.P, Hugo Maria Fernande destaka importansia husi atividade Festival Literasia, no subliña katak, literasia ka literatura nu’udar forsa ida atu transforma imajen sai oportunidade atu halo refleksaun klean.

“Literatura ka literasia iha forsa ida atu transforma imajen sira ne’e liu husi liafuan sira ne’ebé mak bele halo ita iha oportunidade atu halo refleksaun klean liu”, dehan Diretór Ezekutivu Chega! iha diskursu abertura Festival Literasia, iha ámbitu komemorasaun loron restaurasaun independensia Timor-Leste ba dala-24.

Diretór afirma, razaun literasia ka literatura nu’udar forsa ida, tanba liu husi atividade ne’e, enkoraja públiku liu-liu joven no estudante sira lee livru, vizita Muzeu Chega! hodi haree grafiti no imajen sira inklui expozisaun sira oinsa mak fitar no kanek sira no  mos sofrementu sira atu sira aprende hodi larepete.

Ho hanoin ida ne’e mak Centro Chega!I.P organiza Festival Literasia atu tau importansia kona-ba obra literaria sira. Dalaruma ita haree livru sira ita haree ran, ita rona kona-ba kanek sira oinsa mak ema mate, oinsa mak ema lakon, ne’e ho sentimentu ida ne’ebé mak dalaruma ita nia laran ne’e susar atu simu, dalaruma bele hamosu liu tan odiu no vingansa ida ne’ebé mak lahotu. Entaun obra literaria sira iha kna’ar importante atu halo maus laran kanek pasadu, laran moras sira pasadu nian, ho liafuan sira ne’e bele sai oportunidade halo refleksaun klean.

“Saida mak halo imi orgullu nu’udar ema timor, buat ida ne’ebé halo ita diferente iha mundu mak ita nia istória tanba rai kiik, maibé ita bele funu manan zigante sira. Funu tinan 24 nia laran. Ida ne’e la’os prezente ida tau iha bandeiza fo ba ita, maibé ne’e funu naruk ida”, Diretór tenik.

Diretór salenta katak, independensia ne’ebé ohin loron ita hetan, la’os grupu ida mak luta mesak, maibé ne’e luta partisipasaun no kontribuisaun ema hotu-hotu nian liu-liu ita nia Avo, ita nia Inan Aman sira. Entaun ida ne’e mak ita tenke sai orgullu, ita tenki ser orgullu nu’udar ema timor tanba ita hotu-hotu ne’e, ita nia jerasaun tuan sira fo sira nia kontribuisaun ne’ebé mak boot ba rai ida ne’e, ohin loron ita hetan ukun-an sai nasaun ida livre.

Oinsa mak ita manifesta ita nia orgulu ne’e, Diretór esplika, “hau hanoin se ita halo literatura barak, obra literaria sira ne’ebé mai ho forma poezia teatru livru eskultura sira ne’e hotu fo refleksaun kona-ba saida mak kontribuisaun ita nian mak obra sira, tenke fo mensajen ba ita halo relasaun no koneksaun ho prezente agora, no mos atu projeta ita nia futuru katak, ita aprende husi pasadu para depois ita hadia-an agora no halo di’ak liu iha futuru”.

Media Chega!.




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

X