MJ Halo Lansamentu Ezibisaun Ema Hamlaha no Jardin Memoria Viva

71

Dili, 07 Dezembru 2022 – Oitavu Governu konstitusional liuhusi Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak, Reprezenta husi Ministru Justisa (MJ), Tiago Amaral Sarmento halo ona lansamentu ezibisaun ema hamlaha no direitus umanus, no jardin memória moris (memoria viva).

Serimónia lansamentu ne’e hala’o iha Antigo Comarca Balide-Dili, iha ámbitu komemorasaun loron nasionál memória 7 Dezembru 1975 no atividade festival kultura rezisténsia populár. Iha serimónia lansamentu ne’e akompaña husi estrutura ezekutivu Centro Chega!, ASEPPOL, Komite 12 Novembru no konvidadus sira seluk.

Hafoin remata lansamentu, Ministru Justisa (MJ), Tiago Amaral Sarmento reprezenta Primeiru Ministru (PM), hato’o parabens ba Centro Chega! no ASEPPOL tanba kontinua promove istória pasadu liuhusi lansamentu ezibisaun ema hamlaha no direitus umanus no jardin memória viva.

Lansamentu ida ne’e, realiza iha ámbitu komemorasaun loron nasional memória 7 Dezembru, ne’ebé hanesan data istóriku ba Timoroan sira tanba loron ida ne’e mak Indonezia halo invazaun boot mai Timor-Leste, hodi duni ita, tiru ita evakua sa’e ba foho.

Husi invasaun Indonézia nian mai Timor-Leste, halo Timoroan sira barak hetan sofrementu oioin balun hetan torturasaun, detensaun, kastigu, destera no balun mate tanba hamlaha tanba muda obrigatoriu husi fatin ida ba fatin seluk ne’ebé laiha hahan.

Durante tinan 24 nia laran Timoroan sira balun militar Indonézia kaer kastigu iha fatin ida ne’e (Atigo Comarca Balide), halo torturasaun ba sira ne’ebé laho tratamentu dezumanu no lahetan liberdade nu’udar ser umanu ida.

“Memória moruk pasadu ida ne’e, labele monu leet de’it, maibé presiza prezerva ho didi’ak nu’udar memória moris, husi jerasaun, husi otas ba otas,” Reprezentante PM rekomenda kontinua prezerva.

Maske ohin loron Timor-Leste hetan ona ukun rasik-an no Timor-Leste sai ona nasaun independente no soberanu, maibé tenke sadere-an, kesi netik-an, helik-an ba istória pasadu hodi projeta futuru ne’ebé nabilan, prevene labele akontese-tan fali hanesan pasadu.

Ohin ita hamutuk iha fatin ida ne’e hodi halo lansamentu ba jardin memoria viva iha fatin sagradu ida ne’e, martires barak fakaran, balun terus. Fatin Antigo Comarca Balide nu’udar fatin importante ida hodi fó hanoin kona-ba istória pasadu prizoneiru politiku sira nian.

“Hau iha esperansa, hau fiar katak fatin ida ne’e sai duni memoria moris hodi fo testamuña ne’ebé boot tebtebes ba jerasaun ohin loron no jerasaun foun iha oin mai,” Ministru Tiago fiar.

Iha biba ne’e, Diretór ASEPPOL, Martinho Pereira esplika, ita hamutuk iha fatin ne’e ita halo lansamentu ba jardin memoria viva. Jardin ida ne’ebé fo omenajen ba ita nia maluk dadur sira hotu iha Timor-Leste tanba ho sira nia sakrifisiu, sira nia heroisidade no sira terus mak ohin loron Timor-Leste hetan ukun rasik-an.

Entertantu, Diretór Ezekutivu Centro Nacional Chega!I.P, Hugo Maria Fernandes reforsa, ohin Centro Chega! halo-tan lansamentu ezibisaun kona-ba hamlaha no direitus umanus.

????????? ??????? ?? ????????? ??????? ?????.

Iha tinan 1978 nia rohan, bainhira Baze Apoiu Rahun, maioria populasaun hetan kaptura ka rende ba iha kontrolu militár Indonézia nian iha vila. Militár Indonézia la permite populasaun hirak ne’e ba hela iha sira nia knua maibé organiza sira ba hela iha kampu konsentrasaun sira.

Iha kampu konsentrasaun sira, militár Indonézia impoen restrisaun sira ne’ebé bandu populasaun atu labele la’o liu metro 100 husi to’os ka buka hahan.

Restrisaun sira ne’e halo populasaun sofre no falta aihan durante periodu kampaña serku anikilamentu nian ne’ebé obriga sira muda husi fatin ida ba fatin seluk no husik sira nia to’os no aihan sira hodi enfrenta kondisaun hamlaha ne’ebé séveru no lori ba índise mortalidade ne’ebé exesivu.

???????? ?????? ??????? (???), nu’udar organizasaun internasionál naun governamental ida ne’ebé permitidu hodi atende situasaun emerjensia ida ne’e iha fulan Setembru 1979. Organizasaun ne’e relata katak índise mortalidade to’o 1296 kada fulan, husi Janeiru to’o Jullu 1979.

Relatóriu Chega! subliña katak kondisaun refere hanesan forma ida husi violasaun kontra umanidade nian tan nia la’os akontese kauza husi insufisiente alimentar ba populasaun maibé ho restrisaun militár sira mak bandu Populasaun atu asesu ba Fonte aihan sira.

Ezebisaun ida ne’e hatudu realidade balun husi kondisaun hamlaha nian iha kampu konsentrasaun sira momentu ne’ebá. Nu’udar alarma ida atu ita aprende husi pasadu hodi la repete-tan kondisaun mizeravel ida ne’e. Timor-Leste ne’ebé independente tenke livre husi hamlaha.

Media Chega!




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Alert: Chega! Area Protejidu!
X