Sobrevivente Berta Amaral: “Bainhira Hau konta Sai Istória, Hau lasente Tauk”

22

Covalima – (10 Maiu 2024), Independénsia ne’ebé ita hetan la’os ema tau iha bandeiza hodi entrega mai ita. Independénsia ne’ebé ita hetan la’os tur-tur ema fo mai ita. Maibé independénsia ne’ebé ita hetan liu husi luta ida ho sakrifisiu nakonu terus no susar oin-oin, balun lakon sasan no balun lakon familia.

Sofrementu ne’ebé hasoru durante tinan 24 nia laran. Ohin loron balun konta sai ona ba públiku hatene ona, maibé balun lakoi konta sai, iha de’it sira nia laran tanba lakoi ema hotu hatene ninia istória pasadu ne’ebé nia durante funu ba ukun rasik-an.

Vitima no Sobrevivente sira atu konta sai sira nia istória ba públiku, mak Centro Nacional Chega! Instituto Publiku (CNC I.P) liu husi Divizaun Edukasaun no Formasaun (DEF) kria programa Hatutan Memoria Interjerasional. Objetivu prinsipal husi programa ne’e nu’udar forma ida atu sobrevivente sira konta sai sira nia istória, depois halo gravasaun video hodi sai filme dokumentariu ne’ebé hanaran Filme Hatutan Memoria.

Nune’e, Centro Nacional Chega! Instituto Publiku (CNC I.P) liu husi Divizaun Edukasaun no Formasaun (DEF) hamutuk ho Autoridade Lokál no Sobrevivente sira halo lansamentu Filme Hatutan Memoria 2023 ho tema “Feto ho Konflítu Pasadu” ba públiku, ne’ebé realiza iha Igreza Antigu Suai, Munisipiu Covalima.

Atividade lansamentu Filme Hatutan Memoria 2023 ho tema “Feto ho Konflítu Pasadu” realiza tanba servisu hamutuk ho GIZ-SAUP (Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GmbH), (Southeast Asian University Partnership for Peacebuilding and Conflict Transformation) no French Cooperation.

Hafoin remata halo lansamentu filme, Sobrevivente, Berta Amaral R. Ximenes hateten, hanesan sobrevivente no vitima sente kontente tanba liu husi programa bele konta sai ona nia istória pasadu ba publiku.

“Ami sente kontente buat ne’ebé iha ami nia laran ne’e ami ko’alia sai ona. Ohin loron ita ukun-an buat ne’ebé akontese iha tinan hirak liu ba ami kota fila fali. Bainhira hau konta sai istória, hau lasente tauk tanba buat ne’ebé akontese iha pasadu tenke konta duni. Mais hau kuandu konta sai hau tenke hateten uluk hau nia katuas oan,” dehan Sobrevivente, Berta ba Media CNC iha lansamentu filme hatutan memoria iha Munisipiu Covalima.

Sobrevivente informa, nia sente kontente tanba bele konta sai ona istória moruk pasadu ne’ebé nia hasoru durante funu ba ukun rasik-an. Ohin loron ita hetan ona independénsia maibé moris di’ak ita seidauk hetan.

“Governu tenke tau matan ba ami vitima, ami iha mak ita foin ukun-an, ne’e duni governu tenke tau matan,” sobrevivente Rekomenda ba Governu atu tau matan ba sira.

Sobrevivente, Adriana Alves Freitas esplika, nia sente kontente tebes tanba bele konta sai ona nia istória pasadu ba públiku no ema hotu hatene, maibé triste tanba to’o agora governu seidauk tau matan ba sira nia moris.

“Vitima iha munisipiu Covalima ne’e Governu nunka tau matan to’o agora. Balun kiak no balun faluk, Governu latau matan. Agora hau nia servisu ne’e halo dose no faan,” Sobrevivente preokupa.

Sobrevivente, Regina Afonso informa, istória ne’ebé kontese iha pasadu wainhira ita hanoin fali, halo ita nia fuan kanek, maibé wainhira konta sai hotu no ema hotu hatene ona sente latauk.

“Agora ne’e hau konta sai ona hau sente kontente. Ami nia fuan ne’e kanek maibé agora di’ak ona. Maibé fitar sei lalakon. Agora hau sente di’ak ona tanba susar no terus, ema hatene ona,” sobrevivente ne’e esplika ho mataben.

Ohin loron Timor-Leste ukun rasik-an ona, Governu tenke tau matan ba sobrevivente sira ne’ebé agora moris ho kondisaun ekonomia ladi’ak no apoiu bolsu estudu ba nia oan sira atu kontinua eskola tanba sobrevivente nia oan barak mak remata iha SMA lakontinua eskola iha universidade tanba laiha finanseiru.

Iha oportunidade ne’e, Administradór Postu Tilomar, Munisipiu Covalima, Venâncio Sarmento agradese CNC I.P ba lansamentu filme. Ida ne’e kapas tebes. Istória sobrevivente sira nian labele lakon presiza halo filme dokumentariu sira hanesan ne’e.

“Ba oin kada loron boot bele loke filmajen ida ne’e kada Postu, Suku, Eskola atu nune’e bele hato’o informasaun sira ne’e ba ema hotu-hotu bele asesu katak sira ne’e terus duni. Ohin hau rein ita boot sira ho matan been tanba haree katak ita boot sira terus duni iha momentu ida ne’ebá tanba ita hakarak ukun rasik-an,” dehan Administradór.

Nia informa katak, ba oin Autoridade Lokál sira iha Postu Administrativu Tilomar sei valoriza Sobrevivente sira hotu ne’ebé terus ba rai ida ne’e, liu husi komemorasaun loron 20 de Maiu no loron boot sira seluk ne’ebé akontese iha Timor-Leste. Liu husi komemorasaun ne’e Autoridade sira sei aprezenta ita boot sira hanesan Sobrevivente ba publiku liu-liu ba estudante sira atu bele hatene katak ita boot sira mos terus ba rai ida ne’e.

“Hau hato’o agradesementu ba ekipa tomak liu-liu Xefe Suku sira, ita boot sira haree rasik sira ne’e. Ba oin iha rekrutamentu ruma sira nia oan bele liu iha kulker vaga ne’ebé mak sira konkore ba. Labele haree de’it ema seluk. Ohin haree iha filme ne’e, sira konta sira nia oan eskola to’o de’it iha SMP no SMA lakontinua eskola iha universidade,” nia rekomenda.

(Media CNC)




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Alert: Chega! Area Protejidu!
X