CNC Husu Profesor Sira Atu Hanorin Paz Iha Eskola

232

Dili – (08 Fevereiru 2023), Diretór Exekutivu Centro Nacional Chega!I.P, Hugo Maria Fernandes husu ba profesor sira atu hanorin paz no domin ba estudante sira iha eskola tanba sira mak sentru ba futuru.

Kestaun ne’e hato’o, iha abertura workshop ne’ebé organiza hosi Centro Chega!I.P servisu hamutuk ho Ministeriu  Edukasaun Juventude no Desportu (MEJD) ho apoiu hosi parseiru internasional UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization).

Nia haktuir, razaun profesor sira hanorin paz no domin iha eskola atu estudante sira bele kria paz, domin no estabilidade iha eskola no iha sosiedade.

“Edukasaun ba paz no domin ida ne’e, knar manorin sira nia tenke transmite ba joven no estudante sira, tanba sira mak sai sentru ba ita nia futuru”, dehan Hugo iha diskursu abertura workshop ne’ebé hala’o iha Antigo Comarca Balide-Dili.

Diretór Chega! mós sita lideransa nasional sira nia liafuan hanesan, Eis Prezidente Republika Timor-Leste , Xaver do Amaral (matebian) “Se ita hakarak halo paz ita tenke hanorin beibeik ita nia ema sira atu hadomi malu. Ita labele kolen ita tenke tenta no tenta beibeik atu hanorin kona-ba ho nia pasadu, hosi hatene oinsa mak ita to’o ba ukun rasik-an”.

Iha mós liafuan, João Carascalao (matebian) nia liafuan ne’ebé hateten, Timor ne’ebé ukun-an ita mai atu harii ema foun ida. No hatutan mós hosi saudozo Borja da Costa nia poema “husi rai fohon ida ne’e ita sei harii ema foun ida”.

Signifika ema foun ne’e ita boot sira (profesor sira) nia respinsabilidade atu hamosu ema foun iha rai ne’ebé ita ukun-an. Iha mós liafuan seluk, Eis Primeiru Ministru, Kayrala Xanana Gusmão hateten, “ita tenke aprende ita nia esforsu ba ita nia pasadu, ho esforsu tomak atu husik ema idak-idak nia esforsu nia responsabilidade ita sei halo Timor ne’e boot”.

Iha mós liafuan Prezidente atúal, Jose Ramos Horta nia liafuan ne’ebé hateten, “Relatoriu Chega! ne’ebé mak iha ita boot sira nia oin ne’e ensiklopedia umana. Iha ensiklopedia ne’e ita aprende kona-ba sofrementu kona-ba ema nia solidariedade, kona-ba ema nia sakrifisiu sira ne’ebé mak tenke sai nu’udar lisaun boot ida ba ita atu hatene ita nia pasadu, maibé mós ita atu prepara ba prevensaun krize ne’ebé mak akontese”.

Hosi liafuan murak sira, liafuan kmook sira ne’eb’e lideransa nasional husik hela ba ita hotu atu aprende. Ho esforsu ida ne’ebé mak Centro Chega! halo, ne’e importante liu ba ita boot sira, manorin sira, atu hatutan saida mak ita nia nai ulun sira halo.

Klaru katak dezafiu barak maibé, dezafiu nu’udar manorin istória iha ita nia rai ne’e boot tanba ita laiha istrumentu ne’ebé mak iha ita boot sira nia liman atu sai nudar referensia.

Ita mai ho kultura lisan, kultura oral, dalaruma memoria sira ita interpreta nu’udar istória memoria pesoal. Entaun nia memoria mak sai tiha istória  atu hanorin ba jerasaun foun sira.

“Ami ho Ministeriu edukasaun ami iha sensu rekoñesimentu ida ne’ebé hanesan katak ita kuran oinsa mak atu introduz ba ita nia jerasaun foun sira kona-ba istória”, nia esplika.

Istória diferensia ho memoria. Istória tenke mai ho kontextasaun mai ho kontradisaun ne’ebé ita koko atu introduz tuir lala’o sentifiku nian. Memoria ne’e ema idakidak nian maibé bainhira ita koa’lia kona-ba istória ita tenke barani halo konfrontasaun idea konfrontasaun konseitus depois bele iha istória ne’ebé ita bele hatun ba jerasaun foun sira ho di’ak.

Media Chega!




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Alert: Chega! Area Protejidu!
X